tisdag 21 april 2015

Först kom Havator, sen VISCARIA och ...

Inför det rekordtunga lyftet på kajen dök Havator upp med sitt 16-axliga släp. 12-axlar på vägen och fyra till som monterades ihop till en vagn


Vid lunchtid dök VISCARIA upp för att assistera RIKE



Efter en stund dök RIKE upp


 RIKE med sina 138 meter och drygt 12500 DWT är lite stor för hamnen så VISCARIA fick bjuda på en svängom i hamnbassängen




En sista puff in mot kaj

Flaggstången ser lite kort ut




Sen var det dags för lossning. Först fem containers med transformatordelar. Stuveriet beväpnade sig med stegar och handskar

Hakade i krokarna i lyftöglorna

Första containern på väg i land

för vidare transport från kaj. 

Sen var det dags att lossa de överiga innan det stora lyftet


Tranformatorn på ca 200 ton såg rätt liten ut ensam i lastrummet




Det verkade krävas centimeterpassning på släpet



fredag 17 april 2015

Farledsdjup

 Jag tittade på Kalix Kommuns webb-tv från kf 2015-03-31. Carl-Otto Gählman hade ställt en interpellation angående Kalix Hamn och muddringen. En fråga som Carl-Otto tog upp var om farledsdjupet blev det som var planerat.

Carl-Otto visade upp två dokument, Kalix Hamn AB's informationsbroschyr i ena handen där det står bl.a  Farledsdjup 8,5 m medger fartyg upp till 9 000 DWT

I andra handen hade han en utskrift från SjöV webbsida över Riktvärden & Restriktioner där det står
Fabriks- Massakajen
Max  LOA = 140 m Bredd = 20 m Max djupg 7,3* m
*Inkl fartygets vertikala rörelser (heel, squat)

Carl-Otto frågade var de 1,2 meter som skiljer mellan de två uppgifterna har tagit vägen. Varken Carl-Otto eller de från Kalix Kommun som svarade honom insåg att det var ett äpple han hade i ena handen och ett päron i den andra.

Farleden är muddrad till minst 8,5 meter, vissa ställen mer. För att kontrollera detta används en s.k. rambåt. Ramning innebär att en "lång balk" sänks ned till det djup man vill verifiera. Sen skannar man av hela det område där djupet ska säkerställa. Balken får inte ta i botten på något ställe.

I Karlsborg sänktes balken ned till 8,5 meter, hela hamnbassängen och inre farleden kontrollerades och Transportstyrelsen erhöll ett ramningsprotokoll som de godkände.
I Karlsborg användes ramningspråmen PUSKU 2 och båten KOLI för ramningen. Balken som sänks ned syns längst fram på pråmen




Kalix Hamn har helt rätt i att farledsdjupet är 8,5 meter. Däremot är det inte helt rätt att säga att farledsdjupet medger fartyg upp till 9000 DWT. Det som idag begränsar fartygsstorleken är längd och djugående.

Varför säger då SjöV Max. djupgående 7,3 meter? Det krävs alltid ett minsta avstånd mellan fartygets köl och botten (Minsta bottenklarning). I Karlsborg är minsta bottenklarning 1,2 meter. Med ett farledsdjup på 8,5 meter och en minsta bottenklarning på 1,2 meter ger det ett maximalt djupgående på 7,3 meter.

Minsta bottenklarning ska vara minst 0,7 meter, den vara kan vara större om det finns osäkerhetsfaktorer
Varför Transportstyrelsen valt att öka detta till 1,2 meter i Karlsborg har jag inte fått något svar på men man kan väl anta att man vill att angivet djupgående ska gälla under en längre tid och med tanke på landhöjning och uppslamning har man valt att gardera sig



Kan ett fartyg lasta till 7,3 meter?

När ett fartyg ligger still har de ett djupgående som kallas för Statiskt djupgående. SjöV skriver
Max djupg 7,3* m 
*Inkl fartygets vertikala rörelser (heel, squat)


När fartyget sätts i rörelse uppstår en del dynamiska effekter som påverkar djupgåendet.

- Squat
Squat är ett fenomen som inträffar när fartyg framförs i grundare vatten eller farleder samt kanaler, det innebär att fartyget får ett ökat djupgående. Squat uppkommer genom vattnets strömnings-hastighet och oregelbundna tryck mot skrovet vid gång genom vattnet. Vattenpartiklarna ökar sin hastighet när det passerar utefter skrovet, denna hastighetsökning leder till att det dynamiska vattentrycket runt skrovet ökar. Enligt Bernoullis princip minskar det statiska vattentrycket och fartyget sugs ned mot botten.

När fartyget gör fart genom vattnet "släpar" det även med sig vattenpartiklar. Dessa vattenpartiklar hindras att röra sig fritt utmed fartygsskrovet pga det friktionsskikt som bildas längs med havsbotten och fartygets undersida. Ju längre akterut man kommer desto större blir detta friktionsskikt och vattenpartiklarna kommer tvingas att öka sin hastighet ytterligare. Vattentrycket kommer alltså minska ju längre akterut man kommer och fartyget får därmed ett ökat akterligt trim.

Vid simuleringen som gjordes i Karlsborg uppskattades Squateffekten till 0,4 meter vid 5 knop




Sen finns en del andra dynamiska effekter som påverkar fartygets djupgående vid olika manövrar. Fartyget kan luta vid t.ex. girar


Fartygets kan ändra trim, d.v.s. djupgåendet i för och akter förändras


Vid simuleringen i hamnen bedömdes dessa rörelser  (Heel) påverka djupet med 0,2 meter.

Hur mycket Squateffekten påverkar fartygets djupgående beror på farten, avstånd till botten och fartygets skrovform, Fartygets krängning (heel) påverkas av hur fartyget manövreras.

SjöV har angett ett maximalt djupgående till 7,3 meter i Karlsborg. Det är upp till befälhavaren på fartyget att se till att hans fartyg aldrig överskrider detta, det är hans ansvar att beräkna de dynamiska effekterna (squat och heel). Det kan ju innebära att det bara går att lasta till t.ex. 6,9 meter vid kaj om squat och heel beräknas till 0,4 meter.

Max. leddupsgående gäller vid medelvattenstånd. Det är inte helt ovanligt vid hög/lågvatten att vattenståndet är +/- 100 cm. Vid - 100 cm blir max. leddjupsgående bara 6,3 meter så det kan mycket väl hända att ett fartyg som ligger djupt  måste trots muddringen vänta på stigande vatten för att ta sig in/ut










onsdag 15 april 2015

SKAGENBANK och ett väntande tungt anlöp

I går kväll kom SKAGENBANK in för att lasta massa till England.


Det börjar vara lättkört i hamnen nu. VISCARIA var en snabb sväng till Karlsborg i går och tog in SKAGENBANK. Vi får väl se om det behövs någon assistans ut i natt. Det börjar bli lättkört i hamnen nu. SKAGENBANK avgår i natt och lotsen byter båt och tar in EEMSHORN som ska lasta massa till Spanien på fredag.

 Ett lyft (fyra paket) väger ca 6400 kg. Nästa vecka väntar ett lyft på ca 200 ton

RIKE väntas in den närmaste veckan med en 200 ton tung transformator från Italien. Enligt uppgift är det Vattenfall som ska placera den i Djuptärn. Första budet på ankomst till Karlsborg var i helgen, just nu är den aviserad till tisdag nästa vecka. RIKE har också med sig gods till Haraholmen så vi får se när hon kommer till Karlsborg.

RIKE byggdes i Kina som BELUGA MOTION år 2010 för Beluga Shipping som var ett rederi specialiserat på fartyg med tunga lyft. Fartyget har två kranar som vardera klarar 180 ton och kommer att lossa transformatorn med dessa.


Transporten från kajen till Djuptjärn kommer att skötas av Havator som med ett 16-axligt släp och två bilar kommer att transportera transformatorn till Kalix. 200 ton fördelat på en relativt liten yta blir väl en slags slutbesiktning av kaj- och vägbygget som muddringsprojeket gjorde.

RIKE blir den största båt som anlöpt Karlsborg på bra länge. Med 138 meter och 12653 DWT tar hon upp i princip hela kajlängden

Före det kommer troligtvis SEELAND in i helgen med massaved och flis från Skulte