Väntade fartyg vecka 47-48

Just nu finns fyra fartyg på väntelistan

• WESTGARD den 16/11. Kommer från Södertälje och lastar massa till England
• SHALA den 17/11. Kommer med massaved från Estland
• DELFBORG den 18/11. Lastar massa till Spanien/Portugal
• IMKE den 25/11. Lastar massa till Turkiet

WESTGARD och SHALA är på väg upp till Karlsborg, DELFBORG ligger i Uleåborg. Det återstår att se i vilken ordning fartygen kommer in men en gissning är att SHALA får vänta på att WESTGARD och DELFBORG lastas

  

SHALA,  (f.d VOLGO DON 5094) är nog bland de äldsta båtarna vi sett i Karlsborg på ett tag. Byggd 1986 i Rumänien

En ny bekantskap för oss och även för Wagenborg är WESTGARD. Wagenborg har tecknat ett avtal med Nordkalk för transporter av kalksten. Nordkalk ägs av den finländska koncernen Kettiger Group som också äger det finska rederiet Bore. I samband med kontraktet med Nordkalk tar Wagenborg över de fyra systrarna , NORDGARD, SYDGARD, WESTGARD och OSTGARD från Bore Ltd

Port Panorama Karlsborg

Bernard McCall är en välkänd engelsk författare och utgivare av maritima böcker och tidskrifter. Han ger ut ett magasin "Coastal Shipping" sex gånger/år. I varje nummer finns ett stående inslag "Port Panorama" där han med bilder och text lite mer ingående beskriver en hamn. I senaste utgåvan Juni 2014 har Karlsborg hamnat i fokus. Karlsborg har fått fem sidor med text och bilder i juniutgåvan.Artikeln från Karlsborg väckte tydligen intresse i England. Bernard skriver i ett mail

 " I was very grateful for your help in compiling the article which created a lot of interest here in the UK."

Det finns fortfarande några exemplar kvar att beställa på förlagets hemsida. Det är mycket hög kvalitet på trycket.

Bernard gjorde sommaren 2007 en resa med bil från Stockholm upp längs kusten och besökte så många hamnar som möjligt. Han blev bjuden på en tur i Luleå med en av LBAB's båtar. Han hade gärna besökt Karlsborg också men på den tiden när KIAB förvaltade hamnen fanns det överhuvudtaget inte någon kontaktinformation till hamnansvariga på hemsidan. Den resan finns dokumenterad i boken TUGS IN COLOUR - NORTHERN EUROPE som går att beställa på Coastal Shipping. I boken finns bilder av bl.a VIKINGEN

Gör gärna ett besök på Coastal Shipping http://www.coastalshipping.co.uk/

Jag har fått tillstånd av Bernard att scanna in Port Panorama Karlsborg och publicera det. Om någon vill se sidorna i högre upplösning finns en PDF-fil HÄR .

Alla rättigheter till bilder och dokument tillhör Coastal Shipping

Nyis

I morse rensade VIKINGEN den is som bildats inatt när det blev kallare väder. Även isen inte är mer än någon centimeter tjock ställer det till problem när ett fartyg ska lägga till. Fartyget var LAPPLAND som kom in i morse i ett rosa töcken.

En liten videosnutt finns här

Black-Out

Läste att Thunbolagens fartyg NOSSAN fått en Black-Out, tappat styrförmågan och gått på grund vid Trollhättan. Läget ser väl inte allt för ljust ut. 

http://ttela.se/nyheter/trollhattan/1.3568726-statiskt-lage-for-nossan

NOSSAN har varit i Karlsborg med massaved ett par gånger. På bilden senast 2011-05-25

En Black-Out innebär vanligtvis att både motor och elförsörjning tillfälligt slås ut, vilket gör att fartyget inte kan manövreras. En black-out i i trång farled är nog inget en befälhavare direkt önskar sig.

Enda gång jag sett det i Karlsborg var när SKARPÖ på väg in till Karlsborg i juni 2010 fick en Black-Out, ställde sig på tvären i farleden och var på väg ut mot dammarna. Besättningen var snabb att fälla ankaret men SKARPÖ hann riva upp en del bottenlera.

Slutrapport – Muddring av farled och hamn i Karlsborg

Sitter och läser slutrapporten för muddringsprojektet. Slutsatsen i rapporten är
Det övergripande målet var att skapa året runt sjöfart för Kalix hamn, vilket har uppnåtts.
Möjligheterna att ta in större fartyg har nåtts, vilket innebär att möjligheterna till expansion
föreligger för den nya hamnen. Detsamma gäller målen med nya aktiviteter kring den nya hamnen dvs nya etableringar och nya arbetstillfällen vilka ligger i nivå med förväntat resultat.

I slutet på rapporten sammanfattar projektledaren Lennart Vikström förbättringsområden, han kanske skulle haft rubriken "Varför blev det inte som tänkt".

Jag tycker Lennart sammanfattar problemen ganska bra. Frågan är varför man inte slog full back i maskin och ändrade kursen redan innan första upphandling av invallningen. Kalix Kommun seglade vidare med ett fartyg utan kapten, styrmän och en besättning som inte kan läsa sjökort.

Klippt ur rapporten:
Förbättringsområden
-  Något egentligt förprojekt med tillhörande projektgrupp bedrevs inte vilket varit
negativt bl.a för att personer då helt enkelt varit mera insatta inför genomförandet.
Detsamma gäller kostnadsbilden då tex offerter inte fanns för vitala delar av
kostnadsmassan (skattning låg då till grund för budgeten)

- Projektledare saknades till dag före uppstart vilket påverkat projektet negativt. Fick ta
över utan att ha varit inblandad i förarbetet

- Hade en projektgrupp bildats med deltagande utav Kalix kommun, Billerud och ”bra
konsulter” hade förprojektet haft en bättre kvalite

- Konsulterna saknade projekteringsledare vilket innebar att samordning mellan
tekniknivåerna saknades på konsultnivån. Rättades till men var negativt från starten av
projektet

- Utökningen av farledsbredden innebar att ”allt” i princip fick göras om (mera
muddermassor, större invallningar etc). Kom oförutsett och innebar en
kostnadsdrivning av stora mått

- Kajerna skulle ha haft en bättre statusbedömning. Med ett bättre förarbete kunde ”en
kajsalternativet” ev ha kommit upp i dagen tidigare

- Erfarenhetsutbyte med genomförda ”sugmuddringsprojekt” hade varit värdefullt att ha
då detta var en teknik som konsulter och projektledning hade låg kunskap om.

- Invallningarna i ett industriområde kan ifrågasättas pga många svårigheter avseende
mark och sjöförhållanden. Med facit i hand skulle andra alternativ ev ha varit bättre

- Att hantera internationella företag som tex muddringsföretaget kräver både kunskap
och också en mycket bra organisation hos beställarsidan. Uppkomna diskussioner och
problem hade ev kunnat förutses om erfarenhetsbyggande hunnits med i förprojektet.

Det sägs i slutrapporten att p.g.a Sjöfartsverkets ändrade regler var man tvungen att under projektets gång utföra en simulering av farledsbredd/djup och att detta medförde att farledsbredden ökade från 46 meter till 58 meter.

Tittar man lite på tidsaxeln i projektet ser det ut så här

2010-06-14 -- 2010-06-16 Simulering
2010-06-24 Strukturfondspartnerskapet beviljar medel till muddringsprojektet
2010-08-08 Rapport från simulering med rekommendationer om en farledsbredd på 58 meter.
2010-10-11 Förfrågningsunderlaget för invallningsjobbet baserat på 46 m farledsbredd publiceras
2011-01-13 Lennart Vikström utses till projektledare
2011-01-19 Invallning upphandlas (46 meter farledsbredd)
2011-02-11 Invigning av projekt
2011-02-21 Kommunstyrelsen tillsätter en styrgrupp

För övrigt så skrev SjöV i sitt remissvar till den första ansökan om tillstånd redan 2007 bl.a följande där de ser nödvändigheten av en breddning av farleden

Yttrande över tillståndsansökan, mål M 279-07 från Kalix
kommun om muddring av farleden till Karlsborg.

Med utgångspunkt från dessa handlingar har Sjöfartsverket intet att erinra i ärendet Sjöfartsverket tillstyrker därför Kalix kommuns ansökan om tillstånd. Som skäl anger Sjöfartsverket nödvändigheten av fördjupning och breddning av farleden till internationell standard.

En breddning av farleden kan inte ha kommit som en överraskning om någon läst och förstått innebörden i remissvaret och simuleringsrapporten.

Det framgår också från rapporten att det var Billerud som till slut slog back.

Omtaget som gjordes på initiativ av Annica Bresky Billerud var helt nödvändigt pga
de kostnader som förutsågs bli fallet om inget gjorts som minskat kostnaderna. De
diskussioner som då förelåg i både styrgrupp och projektledning var genomgripande
och ärliga vilket förde alla de berörda personerna närmare varandra i tankesätt och
beslutsamhet

Jag tycker inte vi ska skälla alltför mycket på Lennart V. Han blev anställd som kapten av rederiet Kalix Kommun på en skuta som redan kastat loss på väg mot en destination alla visste var fel. Besättningen var inkompetent och naturligtvis slutade det på grund.

Rapporten i sin helhet finns att läsa här
Slutrapport – Muddring av farled och hamn i Karlsborg

Terpentin till Frankrike

AKSAZ C kom in i natt för att lasta ca 400 ton terpentin till Frankrike. Terpentin, en restprodukt som tidigare eldades upp i pannan är tack vare nya återvinningsprocesser så värdefull att ett fartyg kommer upp till Karlsborg för 400 ton.

Jag såg att de hissade en vit/röd flagga innan de avgick. Det kan vara signalflaggan "Jag har lots ombord" eller så är det Maltas flagga men den ser liten ut jämfört med den svenska. Kanske någon som känner till flaggreglerna kan reda ut det. Jag har i alla fall inget minne av att man hissat flagga vid avgång

Vi får önska AKSAZ C en trevlig resa till Frankrike utan de motorproblem de drabbades av i oktober utanför Frankrike
Aksaz C became disabled

Sväng i bassäng

Ett problem framför allt vintertid är "svängen" från farleden in i hamnbassängen mot Fabrikskajen. Den har varit för "tvär" och det har varit besvärligt att ta sig säkert in till kajen under vintern. Vid den simulering som gjordes inför muddringen påpekades detta också och muddringsprojektet uppmanades att bredda den. Den här bilden ur rapporten från simuleringen visar hur rekommendationen var för att ta in fartyg upp till DWT 9000 ton, LOA140 meter.

 Tittar man på det nya sjökortet hur det blev så ser det ut så här. Muddringen är gjord enligt bilden i simuleringsrapport

 Det har visat sig att problemet med "svängen" in mot kaj kvarstår, främst med större fartyg och de med lite sämre manövreringsförmåga. Då kan man fråga sig varför det blev så trots att det muddrades enligt rekommendation. Simuleringen tog hänsyn olika väderförhållanden som strömmar, vind och vattenstånd men enligt uppgift gällde rekommendationen öppet vatten. Detta påtalades också vid simuleringen.

Situationen vintertid med bruten isränna och packis som begränsar utrymmet i farleden/bassängen och fartygens manövreingsförmåga är helt annan. Tyvärr verkar det som att de ansvariga inte lyssnade eller kanske inte förstod skillnad mellan sommar- och vintersjöfart.

När muddringen enligt kontraktet med Boskalis var klar fanns det ett antal kubikmeter kvar att muddra för att komma upp till överenskommen mängd. Detta använde projektet till att "övermuddra" farleden, dessa muddrade kubikmeter hade gjort betydligt större nytta om man breddat "svängen istället. En muddring ungefär så här hade nog gjort livet lättare för lotsarna.

Det är många fartyg som stått med näsan mot kajen förra vintern p.g.a. den skarpa svängen. Vi får se hur det blir den här vintern

SCHELDEBANK i Karlsborg 2014-03-13