Carl-Otto visade upp två dokument, Kalix Hamn AB's informationsbroschyr i ena handen där det står bl.a Farledsdjup 8,5 m medger fartyg upp till 9 000 DWT
I andra handen hade han en utskrift från SjöV webbsida över Riktvärden & Restriktioner där det står
Fabriks- Massakajen
Max LOA = 140 m Bredd = 20 m Max djupg 7,3* m
*Inkl fartygets vertikala rörelser (heel, squat)
Carl-Otto frågade var de 1,2 meter som skiljer mellan de två uppgifterna har tagit vägen. Varken Carl-Otto eller de från Kalix Kommun som svarade honom insåg att det var ett äpple han hade i ena handen och ett päron i den andra.
Farleden är muddrad till minst 8,5 meter, vissa ställen mer. För att kontrollera detta används en s.k. rambåt. Ramning innebär att en "lång balk" sänks ned till det djup man vill verifiera. Sen skannar man av hela det område där djupet ska säkerställa. Balken får inte ta i botten på något ställe.
I Karlsborg sänktes balken ned till 8,5 meter, hela hamnbassängen och inre farleden kontrollerades och Transportstyrelsen erhöll ett ramningsprotokoll som de godkände.
I Karlsborg användes ramningspråmen PUSKU 2 och båten KOLI för ramningen. Balken som sänks ned syns längst fram på pråmen
Kalix Hamn har helt rätt i att farledsdjupet är 8,5 meter. Däremot är det inte helt rätt att säga att farledsdjupet medger fartyg upp till 9000 DWT. Det som idag begränsar fartygsstorleken är längd och djugående.
Varför säger då SjöV Max. djupgående 7,3 meter? Det krävs alltid ett minsta avstånd mellan fartygets köl och botten (Minsta bottenklarning). I Karlsborg är minsta bottenklarning 1,2 meter. Med ett farledsdjup på 8,5 meter och en minsta bottenklarning på 1,2 meter ger det ett maximalt djupgående på 7,3 meter.
Minsta bottenklarning ska vara minst 0,7 meter, den vara kan vara större om det finns osäkerhetsfaktorer
Varför Transportstyrelsen valt att öka detta till 1,2 meter i Karlsborg har jag inte fått något svar på men man kan väl anta att man vill att angivet djupgående ska gälla under en längre tid och med tanke på landhöjning och uppslamning har man valt att gardera sig
Kan ett fartyg lasta till 7,3 meter?
När ett fartyg ligger still har de ett djupgående som kallas för Statiskt djupgående. SjöV skriver
Max djupg 7,3* m
*Inkl fartygets vertikala rörelser (heel, squat)
När fartyget sätts i rörelse uppstår en del dynamiska effekter som påverkar djupgåendet.
- Squat
Squat är ett fenomen som inträffar när fartyg framförs i grundare vatten eller farleder samt kanaler, det innebär att fartyget får ett ökat djupgående. Squat uppkommer genom vattnets strömnings-hastighet och oregelbundna tryck mot skrovet vid gång genom vattnet. Vattenpartiklarna ökar sin hastighet när det passerar utefter skrovet, denna hastighetsökning leder till att det dynamiska vattentrycket runt skrovet ökar. Enligt Bernoullis princip minskar det statiska vattentrycket och fartyget sugs ned mot botten.
När fartyget gör fart genom vattnet "släpar" det även med sig vattenpartiklar. Dessa vattenpartiklar hindras att röra sig fritt utmed fartygsskrovet pga det friktionsskikt som bildas längs med havsbotten och fartygets undersida. Ju längre akterut man kommer desto större blir detta friktionsskikt och vattenpartiklarna kommer tvingas att öka sin hastighet ytterligare. Vattentrycket kommer alltså minska ju längre akterut man kommer och fartyget får därmed ett ökat akterligt trim.
Vid simuleringen som gjordes i Karlsborg uppskattades Squateffekten till 0,4 meter vid 5 knop
Sen finns en del andra dynamiska effekter som påverkar fartygets djupgående vid olika manövrar. Fartyget kan luta vid t.ex. girar
Fartygets kan ändra trim, d.v.s. djupgåendet i för och akter förändras
Vid simuleringen i hamnen bedömdes dessa rörelser (Heel) påverka djupet med 0,2 meter.
Hur mycket Squateffekten påverkar fartygets djupgående beror på farten, avstånd till botten och fartygets skrovform, Fartygets krängning (heel) påverkas av hur fartyget manövreras.
SjöV har angett ett maximalt djupgående till 7,3 meter i Karlsborg. Det är upp till befälhavaren på fartyget att se till att hans fartyg aldrig överskrider detta, det är hans ansvar att beräkna de dynamiska effekterna (squat och heel). Det kan ju innebära att det bara går att lasta till t.ex. 6,9 meter vid kaj om squat och heel beräknas till 0,4 meter.
Max. leddupsgående gäller vid medelvattenstånd. Det är inte helt ovanligt vid hög/lågvatten att vattenståndet är +/- 100 cm. Vid - 100 cm blir max. leddjupsgående bara 6,3 meter så det kan mycket väl hända att ett fartyg som ligger djupt måste trots muddringen vänta på stigande vatten för att ta sig in/ut
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar